17 mars
Idag hörde en anhörigklient av sig och ville dela med sig av sin tacksamhet över livet. Så har det dock inte alltid sett ut och för några år sedan kom sanningen upp till ytan vilket kändes han beskriver så här:
”Jag trodde att vi hade det perfekta förhållandet. Allt kändes så bra – men i efterhand inser jag att det var för bra. Jag levde i en bubbla, helt ovetande om vår gemensamma ekonomi. Jag tog för givet att allt flöt på som vanligt, att våra sparkonton växte och att barnens fondkonton var trygga.
En dag, när jag var hemma och vabbade med vår son, ringde vår kontaktperson från banken. Det samtalet minns jag fortfarande som om det var igår. ”Peter, jag behöver fråga dig om er verkliga ekonomiska situation. Din sambo har belånat ert hus till max flera gånger om, och nu har betalningarna helt uteblivit …”
Det kändes som om hela min värld rasade. Vem var min sambo egentligen? Hur länge hade detta pågått? Hur kunde hon riskera vår familjs trygghet? Jag ordnade så att mina föräldrar tog hand om barnen och försökte samla mina tankar inför konfrontationen när hon skulle komma hem från jobbet några timmar senare. Det var de längsta timmarna i mitt liv.
På rekommendation av en kollega kom jag i kontakt med Spelfriheten redan dagen efter vårt samtal. Det var en enorm lättnad att få prata med människor som inte bara förstod min sambos beteende, utan också min egen situation som anhörig. Vi fick rådet att gå på ett självhjälpsmöte samma kväll – och vi bestämde oss för att delta direkt. Jag var helt vilsen. Vi hade tre barn, och vår trygghet och framtidsdrömmarna om ett sommartorp var borta. Men att logga in på mötet och möta andra anhöriga som gått igenom samma sak, samt att se spelare som lyckats ta sig ur beroendet, gav oss hopp. Vi lämnade det mötet med en känsla av att vi inte var ensamma – och att det fanns hjälp att få.
Jag insåg snabbt att jag behövde sätta tydliga gränser, men jag ville också ge min sambo en chans att hitta tillbaka till det vi hade innan spelandet tog över. Genom sin arbetsgivare fick hon möjlighet att gå Spelfrihetens behandlingsprogram, och jag påbörjade deras anhörigbehandling för att själv få de verktyg jag behövde för att hantera situationen.
Idag har vi en sund och fungerande relation. Det som en gång kändes omöjligt att lösa har faktiskt gått att lösa. Idag litar jag på min sambo och lever inte längre kvar i det förflutna. Men den tryggheten har kommit genom att vi båda håller fast vid våra rutiner och har en helt annan öppenhet gentemot varandra än vi någonsin haft tidigare.
Vårt sommartorp är nu snart inom räckhåll vilket såklart också känns som en gemensam seger i sig. Så stort tack för all hjälp. ❤️”
Ämnen